Urantiaboken. Urantia Foundation
Читать онлайн книгу.
på paradisregimens väsentliga aktiviteter. Utan förbättring av tekniken för dyrkan skulle det ta hundratals år för en genomsnittlig dödlig som når Paradiset att fullt och tillfredsställande uttrycka sina känslor av intelligent uppskattning och den uppstignes tacksamhet. Gudsdyrkarledarna öppnar nya och hittills okända uttryckskanaler så att dessa underbara barn från rymdens sköte och tidens födslovånda kan få den fulla tillfredsställelsen av dyrkan på mycket kortare tid.
27:7.5 (304.3) Allt det kunnande som hela universums alla varelser är i besittning av och som kan intensifiera och förhöja förmågan att uttrycka sig och att framföra uppskattning används i största möjliga utsträckning vid dyrkan av Paradisgudomarna. Dyrkan är den högsta glädjen i Paradisets tillvaro; det är Paradisets upplivande underhållning. Vad lek och spel gör för ert uttröttade sinne på jorden, det gör dyrkan för era fulländade själar i Paradiset. Sättet för dyrkan i Paradiset ligger helt bortom de dödligas fattning, men andan i dyrkan kan ni börja uppskatta redan här nere på Urantia, ty redan nu bor Gudarnas andar i er, svävar över er och inspirerar er till sann gudsdyrkan.
27:7.6 (304.4) Det finns fastställda tider och platser för dyrkan i Paradiset, men det är inte tillräckligt inom ramen för det ständigt växande överflödet av andliga känslor som beror på de strålande varelsernas växande intelligens och expanderande gudomlighetsinsikt som de har skaffat sig under den erfarenhetsmässiga uppstigningen till den eviga Ön. Allt sedan Grandfandas dagar har supernaferna aldrig helt kunnat göra rum för dyrkans ande i Paradiset. Det finns alltid ett överskott av andaktighet mätt med förberedelserna till dyrkan. Och detta beror på att personligheter som är medfött fulländade aldrig helt kan uppskatta de överväldigande reaktionerna förorsakade av de andliga känslorna hos varelser som långsamt och med möda har banat sin väg uppåt till Paradisets härlighet från djupet av det andliga mörkret i de lägre världarna i tid och rymd. När dessa änglar och dödliga från tiden når fram inför Paradisets Makter kommer de känslor som har samlats under tidsåldrarnas gång till uttryck, ett skådespel som högeligen förvånar Paradisets änglar och som åstadkommer den största möjliga glädjen av gudomlig tillfredsställelse hos Paradisets Gudomar.
27:7.7 (304.5) Ibland blir hela Paradiset översköljt av en förhärskande flodvåg av andliga och andaktsfulla uttryck. Ofta kan gudsdyrkarledarna inte kontrollera dessa fenomen förrän den trefaldiga fluktuationen i ljuset från Gudomens boning framträder, vilket anger att Gudarnas gudomliga hjärta har blivit helt och fullt tillfredsställt av den uppriktiga dyrkan av Paradisets invånare, härlighetens fulländade medborgare och de uppstigna varelserna från tiden. Vilken metodens triumf! Vilken fullbordan av Gudarnas eviga plan och syfte är det inte att det skapade barnets intelligenta kärlek leder till full tillfredsställelse av Skaparfaderns oändliga kärlek!
27:7.8 (305.1) Efter det att ni har uppnått den suprema tillfredsställelse som dyrkans fullhet ger är ni kvalificerade för inträde i Finalitkåren. Uppstigningsskedet är så gott som avslutat, och det sjunde jubileet förbereds att firas. Det första jubileet markerade den dödliga varelsens överenskommelse med Tankeriktaren, när avsikten att överleva förseglades; det andra var uppvaknandet till morontialivet; det tredje var fusionen med Tankeriktaren; det fjärde var uppvaknandet i Havona; det femte firade finnandet av den Universelle Fadern; och det sjätte jubileet hölls vid uppvaknandet i Paradiset från tidens slutliga transitsömn. Det sjunde jubileet markerar inträdet i de dödligas finalitkår och begynnelsen av evighetstjänsten. En finalits uppnående av det sjunde stadiet av andeförverkligande kommer antagligen att signalera firandet av det första jubileet i evigheten.
27:7.9 (305.2) Och sålunda slutar berättelsen om Paradisets supernafer, den högsta klassen av alla omvårdande andar, dessa varelser som, i egenskap av en universell klass, ständigt vårdar sig om er, från er ursprungsvärld tills gudsdyrkarledarna slutligen tar farväl av er då ni svär Treenighetens evighetsed och upptas i de Dödligas Finalitkår.
27:7.10 (305.3) Paradistreenighetens ändlösa tjänst skall snart börja; och nu är finaliten ansikte mot ansikte med utmaningen av Gud den Ultimate.
27:7.11 (305.4) [Framfört av en Visdomens Fulländare från Uversa.]
Urantiaboken
<< Kapitel 27 | Innehåll | Turinys | Kapitel 29 >>
Kapitel 28
De omvårdande andarna i superuniverserna
28:0.1 (306.1) SÅ SOM supernaferna utgör änglaskarorna i centraluniversumet och seraferna i lokaluniversumet, så är sekonaferna de omvårdande andarna i superuniverserna. Till graden av gudomlighet och potentialen av suprematet liknar emellertid dessa barn till de Återspeglande Andarna mera supernaferna än seraferna. De tjänar inte ensamma i superskapelserna, och både många och spännande är de händelser där de får stöd av sina ouppenbarade kollegor.
28:0.2 (306.2) Så som de presenteras i dessa berättelser omfattar de omvårdande andarna i superuniverserna följande tre klasser:
28:0.3 (306.3) 1. Sekonaferna.
28:0.4 (306.4) 2. Tertiaferna.
28:0.5 (306.5) 3. Omniaferna.
28:0.6 (306.6) Eftersom de två sist nämnda klasserna inte är så direkt involverade i uppstigningsplanen för de dödligas framsteg skall de i korthet behandlas före det längre betraktandet av sekonaferna. I teknisk bemärkelse är varken tertiafer eller omniafer superuniversernas omvårdande andar även om båda tjänar som andevårdare inom dessa domäner.
1. Tertiaferna
28:1.1 (306.7) Dessa höga änglar är registrerade i superuniversernas högkvarter, och trots att de tjänar i lokaluniverserna är de tekniskt sett invånare i superuniversernas huvudstäder emedan de inte är infödda i lokaluniverserna. Tertiaferna är barn till den Oändlige Anden och personaliseras i Paradiset i grupper om ett tusen. Dessa himmelska varelser av gudomlig ursprunglighet och nästan suprem mångsidighet är den Oändlige Andens gåva till Guds Skaparsöner.
28:1.2 (306.8) När en Mikael-Son blir fristående från föräldraregimen i Paradiset och förbereds att ge sig iväg på universumäventyret i rymden, framföder den Oändlige Anden en grupp om ett tusen av dessa sällskapsandar. Och dessa majestätiska tertiafer åtföljer denna Skaparson när han beger sig ut på äventyret att organisera ett universum.
28:1.3 (306.9) Allt under de tidigare skedena av universumbyggande är dessa ett tusen tertiafer en Skaparsons enda personliga stab. De förvärvar en väldig erfarenhet som Sonens assistenter under dessa spännande tider då universumet sammanställs och andra astronomiska påverkningar företas. De tjänar vid sidan av Skaparsonen ända till den dag då den Klara Morgonstjärnan, den förstfödde i ett lokaluniversum, personaliseras. Därefter lämnar tertiaferna in sina formella avskedsansökningar vilka beviljas. Och då de första klasserna av infött änglaliv framträder drar de sig tillbaka från aktiv tjänst i lokaluniversumet och blir förbindelsepersoner mellan Skaparsonen, som de tidigare var knutna till, och Dagarnas Forna i det berörda superuniversumet.
2. Omniaferna
28:2.1 (307.1) Omniaferna skapas av den Oändlige Anden i förbindelse med de Sju Suprema Verkställarna, och de är uteslutande dessa Suprema Verkställares tjänare och budbärare. Omniaferna har sina uppdrag i hela storuniversum, och i Orvonton upprätthåller deras kår högkvarter i de norra delarna av Uversa, där de bor som en speciell goodwillkoloni. De