Urantiaboken. Urantia Foundation

Читать онлайн книгу.

Urantiaboken - Urantia Foundation


Скачать книгу
(11.13) Denna sjufaldiga gudomspersonalisering i tid och rymd och för de sju superuniverserna gör det möjligt för den dödliga människan att uppnå närvaron av Gud, som är ande. Denna sjufaldiga Gudom, som för de finita tid-rymd-varelserna en gång kommer att styrke-personaliseras i den Suprema Varelsen, är den verksamma Gudomen för de dödliga evolutionära varelserna under deras levnadsbana av uppstigande till Paradiset. Ett sådant erfarenhetsmässigt upptäcktslivsskede av insikt om Gud börjar med erkännandet av gudomligheten hos Skaparsonen i ett lokaluniversum och fortsätter upp genom Dagarnas Forna i superuniversum och via en av de Sju Härskarandarnas person till uppnåelsen av upptäckten och erkännandet av den Universelle Faderns gudomliga personlighet i Paradiset.

      0:8.10 (12.1) Storuniversum är den trefaldiga gudomsdomänen för Suprematetens Treenighet, Gud den Sjufaldige och den Suprema Varelsen. Gud den Supreme är potentiell i Paradistreenigheten, från vilken hans personlighet och andeegenskaper härstammar; men han undergår nu aktualering i Skaparsönerna, Dagarnas Forna och Härskarandarna, från vilka hans suveränitet som Allsmäktig för superuniverserna i tid och rymd härstammar. Denna maktmanifestation av de evolutionära varelsernas omedelbara Gud tid-rymd-evolverar i själva verket samtidigt med dessa. Den Allsmäktige Supreme, som evolverar på de icke-personliga aktiviteternas värdenivå, och Gud den Supremes andeperson är en verklighet — den Suprema Varelsen.

      0:8.11 (12.2) Skaparsönerna inom Gud den Sjufaldiges gudomsassociation tillhandahåller den mekanism genom vilken den dödliga blir odödlig och det finita uppnår det infinitas famn. Den Suprema Varelsen tillhandahåller tekniken för mobiliseringen av styrka och personlighet, den gudomliga syntesen, av alla dessa mångahanda transaktioner, vilket sålunda gör det möjligt för det finita att uppnå det absonita och att genom andra möjliga framtida aktualeringar försöka uppnå den Ultimate. Skaparsönerna och deras medarbetare de Gudomliga Omvårdarna är deltagare i denna suprema mobilisering, men Dagarnas Forna och de Sju Härskarandarna är sannolikt för evigt fixerade som permanenta administratörer i storuniversum.

      0:8.12 (12.3) Gud den Sjufaldiges verksamhet daterar sig från organiseringen av de sju superuniverserna, och den kommer sannolikt att expandera i samband med den framtida evolutionen av skapelserna i yttre rymden. Organiseringen av dessa framtida universer på den första, andra, tredje och fjärde rymdnivån av progressiv evolution kommer otvivelaktigt att bevittna begynnelsen av det transcendenta och absonita närmandet till Gudomen.

      0:9.1 (12.4) Så som den Suprema Varelsen progressivt evolverar från den tidigare gudomlighetsbegåvelsen som ingår i storuniversums givna potential av energi och personlighet, så eventuerar Gud den Ultimate ur gudomlighetens potentialer inom totaluniversums transcenderade tid-rymd-domäner. Den Ultimata Gudomens aktualering signalerar absonit förening av den första erfarenhetsmässiga Treenigheten och anger förenande gudomsexpansion på den andra nivån av skapande självförverkligande. Detta utgör personlighet-styrka-motsvarigheten till erfarenhetsmässig gudomaktualering i universum av Paradis- absonita verkligheter på de eventuerande nivåerna av transcenderade tid-rymd-värden. Fullbordandet av en sådan erfarenhetsmässig utveckling är avsedd att möjliggöra ultimat service-bestämmelse för alla tid-rymd-varelser, som har uppnått absonita nivåer genom fullbordad förståelse av den Suprema Varelsen och genom Gud den Sjufaldiges verksamhet.

      0:9.2 (12.5) Gud den Ultimate betecknar personlig Gudom som verkar på det absonitas gudomlighetsnivåer och på supertidens och den transcenderade rymdens universumsfärer. Den Ultimate är ett eventuerande av Gudomen ovan det suprema. Den Supreme är den Treenighetsförening som finita varelser förstår; den Ultimate är den förening av Paradistreenigheten som absonita varelser förstår.

      0:9.3 (13.1) Genom den evolutionära Gudomens mekanism är den Universelle Fadern faktiskt engagerad i det överväldigande och häpnadsväckande verket att fokalisera personlighet och mobilisera styrka, på deras respektive betydelsenivåer i universum, av det finitas, det absonitas och även det absolutas gudomliga verklighetsvärden.

      0:9.4 (13.2) De första tre Paradisgudomarna med ett evigt förflutet — den Universelle Fadern, den Evige Sonen och den Oändlige Anden — skall i den eviga framtiden bli personlighetskompletterade genom den erfarenhetsmässiga aktualeringen av associerade evolutionära Gudomar — Gud den Supreme, Gud den Ultimate och möjligen Gud den Absolute.

      0:9.5 (13.3) Gud den Supreme och Gud den Ultimate som nu evolverar i de erfarenhetsmässiga universerna är inte existentiella — inte förflutet eviga, endast framtida eviga, tid-rymd-betingade och transcendental-betingade eviga. De är Gudar med suprema, ultimata och möjligen suprem-ultimata egenskaper, men de har ett historiskt ursprung i universum. De kommer aldrig att ha ett slut, men de har definitivt personlighetsbegynnelse. De är verkligen aktualeringar av eviga och infinita gudomspotentialer, men de själva är varken obetingat eviga eller infinita.

      0:10.1 (13.4) Det finns många drag i Gudomsabsolutets eviga verklighet, som inte fullt kan förklaras för det tid-rymd-finita sinnet, men Gud den Absolutes aktualering skulle bli en följd av föreningen av den andra erfarenhetsmässiga Treenigheten, den Absoluta Treenigheten. Detta skulle innebära det erfarenhetsmässiga förverkligandet av absolut gudomlighet, förenandet av absoluta betydelser på absoluta nivåer; men vi är inte säkra på omfattningen av alla absoluta värden, då vi inte vid någon tid har informerats om att det Kvalificerade Absolutet är motsvarigheten till den Infinite. Superultimata bestämmelser berör absonita betydelser och infinit andlighet, och utan båda dessa ouppnådda verkligheter kan vi inte hävda absoluta värden.

      0:10.2 (13.5) Gud den Absolute är målet för förverkligande-uppnåendet hos alla överabsonita varelser, men Gudomsabsolutets styrka- och personlighetpotential transcenderar vår uppfattning, och vi tvekar att diskutera de verkligheter som är så fjärran från erfarenhetsmässig aktualering.

      0:11.1 (13.6) När den Universelle Faderns och den Evige Sonens förenade tanke, verkande i Handlingens Gud, utgjorde skapandet av det gudomliga och centrala universumet, följde Fadern sin tankes expression in i Sonens ord och i deras Gemensamma Verkställares handling genom att differentiera sin Havona-närvaro från infinitetens potentialer. Dessa oavslöjade infinitetspotentialer förblir rymdförborgade i det Okvalificerade Absolutet och gudomligt beslöjade i Gudomsabsolutet, medan dessa två blir ett i verksamheten hos det Universella Absolutet, Paradisfaderns ouppenbarade infinitet-enhet.

      0:11.2 (13.7) Både den kosmiska kraftens och andekraftens potens undergår en process av progressivt uppenbarande-förverkligande då berikandet av all verklighet åstadkommes av erfarenhetsmässig tillväxt och genom det Universella Absolutets korrelation av det erfarenhetsmässiga med det existentiella. Genom det Universella Absolutets balanserande närvaro förverkligar det Första Ursprunget och Centret ett utvidgande av erfarenhetsmässig styrka, åtnjuter identifiering med sina evolutionära varelser och uppnår expansion av erfarenhetsmässig Gudom på Suprematetens, Ultimatetens och Absoluthetens nivåer.

      0:11.3 (14.1) När det inte är fullt möjligt att särskilja Gudomsabsolutet från det Okvalificerade Absolutet betecknas deras förmodade kombinerade funktion eller koordinerade närvaro som det Universella Absolutets verksamhet.

      0:11.4 (14.2) 1. Gudomsabsolutet förefaller att vara den allstyrkefulla aktiveraren medan det Okvalificerade Absolutet synes vara den alleffektiva mekaniseraren av det supremt förenade och ultimativt koordinerade universernas universum, till och med universer på universer, färdiga, i vardande och tillkommande.

      0:11.5 (14.3) Gudomsabsolutet kan inte reagera, eller gör det åtminstone inte, på ett subabsolut sätt inför någon situation i universum. Varje reaktion av detta Absolut inför en given situation verkar vara med tanke på det bästa för hela skapelsen av ting och varelser, inte bara på dess nuvarande existensstadium utan också med tanke på de infinita möjligheterna


Скачать книгу