Urantiaboken. Urantia Foundation
Читать онлайн книгу.
och Sonen är som en vid formulerandet och förverkligandet av denna gigantiska uppnåelseplan för att avancera de materiella varelserna från tiden till fulländningen i evigheten. Detta projekt för det andliga upplyftandet av de uppstigande själarna från rymden är en gemensam skapelse av Fadern och Sonen, och de är, i samverkan med den Oändlige Anden, engagerade i associativt verkställande av sitt gudomliga syfte.
7:4.3 (85.4) Denna gudomliga plan för uppnåelse av fulländning omfattar tre unika, fast förunderligt korrelerade, företag av universella äventyr:
7:4.4 (85.5) 1. Planen för progressiv uppnåelse. Detta är den Universelle Faderns plan för evolutionär uppstigning, ett program som den Evige Sonen reservationslöst accepterade när han omfattade Faderns förslag: ”Låt oss göra de dödliga till vår egen avbild.” Denna försörjning för de skapade tidsvarelsernas förbättring medför att Fadern utger Tankeriktarna och materiella varelser utrustas med personlighetsrättigheter.
7:4.5 (85.6) 2. Utgivningsplanen. Nästa universella plan är den Evige Sonens och hans sinsemellan jämställda Söners stora företag för att uppenbara Fadern. Detta är den Evige Sonens förslag och består av hans utgivande av Guds Söner till de evolutionära skapelserna för att där personalisera och förverkliga, inkarnera och göra verklig, Faderns kärlek och Sonens barmhärtighet för de skapade i alla universer. Som en tillhörande del av utgivningsplanen, och som en provisorisk åtgärd i denna kärleksverksamhet, verkar Paradissönerna som rehabiliterare av det som missledd varelsevilja har försatt i andlig fara. När och var det än uppstår ett dröjsmål i uppnåelseplanens verksamhet, om till äventyrs uppror skulle fördärva eller komplicera detta företag, då aktiveras genast nödfallsåtgärderna i utgivningsplanen. Paradissönerna står förbundna och redo att fungera som återvinnare, att gå mitt in i upprorsvärldarna och där återställa det andliga läget för sfärerna. Och just en sådan heroisk tjänst utförde en jämställd Skaparson på Urantia i samband med sitt livsskede av erfarenhetsmässig utgivning för att uppnå överhöghet.
7:4.6 (85.7) 3. Planen för nådeomvårdnad. Då uppnåelseplanen och utgivningsplanen hade formulerats och förkunnats planerade och förverkligade den Oändlige Anden, ensam och av sig själv, det kolossala och universella företaget för nådeomvårdnad. Detta är den service som är så väsentlig för det praktiska och effektiva genomförandet av både uppnåelse- och utgivningsföretagen, och det Tredje Ursprungets och Centrets andliga personligheter tar alla del i barmhärtighetsomvårdnadens ande som i så hög grad är en del av väsendet hos Gudomens Tredje Person. Inte endast i skapelseverksamheten utan även i administrationen verkar den Oändlige Anden faktiskt och ordagrant som Faderns och Sonens gemensamme verkställare.
7:4.7 (86.1) Den Evige Sonen är den personlige förvaltaren den gudomlige beskyddaren, av Faderns universella plan för varelsernas uppstigande. Efter det att Fadern hade utfärdat det universella påbudet ”Var fullkomliga, så som även jag är fullkomlig”, anförtrodde Fadern verkställandet av detta kolossala företag åt den Evige Sonen; och den Evige Sonen delar skötseln av detta himmelska företag med sin gudomlige jämställde, den Oändlige Anden. Sålunda samarbetar Gudomarna effektivt i arbetet med att skapa, övervaka, utveckla, uppenbara och omvårda — och om så behövs, med att återupprätta och rehabilitera.
5. Utgivningens ande
7:5.1 (86.2) Den Evige Sonen förenade sig reservationslöst med den Universelle Fadern i kungörandet av denna väldiga föreskrift för hela skapelsen: ”Var fullkomliga, så som även er Fader i Havona är fullkomlig.” Och allt sedan dess har denna inbjudan och befallning motiverat alla överlevnadsplaner och utgivningsprojekt som den Evige Sonen och hans vida familj av sinsemellan jämställda och associerade Söner har utarbetat. Och just i dessa utgivanden har Guds Söner blivit ”vägen, sanningen och livet” för alla evolutionära skapade varelser.
7:5.2 (86.3) Den Evige Sonen kan inte ta direkt kontakt med människovarelser, så som Fadern gör genom att utge förpersonliga Tankeriktare, men den Evige Sonen kommer i själva verket nära skapade personligheter via en serie av gradvist nedstigande gudomlig sonskap, ända tills han kan befinna sig i människans närvaro, och ibland som människa själv.
7:5.3 (86.4) Den Evige Sonens rent personliga väsen kan inte fragmentera sig. Den Evige Sonen verkar antingen som ett andligt inflytande eller som en person, aldrig på annat sätt. För Sonen är det omöjligt att bli en del av de skapades erfarenhet i den bemärkelse som Fader-Riktaren tar del däri, men den Evige Sonen kompenserar denna begränsning genom utgivningsförfarandet. Det som erfarenheten av fragmenterade väsen betyder för den Universelle Fadern, det betyder Paradissönernas inkarnationserfarenhet för den Evige Sonen.
7:5.4 (86.5) Den Evige Sonen kommer inte till människan som den gudomliga viljan, Tankeriktaren, som dväljs i människans sinne, men den Evige Sonen kom verkligen till den dödliga människan på Urantia när den gudomliga personligheten, som var hans son Mikael från Nebadon, inkarnerade sig i Jesu människonatur. För att dela de skapade personligheternas erfarenhet, måste Guds Paradissöner själva anta sådana varelsers väsenden och själva inkarnera sina gudomliga personligheter som verkliga skapade. Inkarnationen, Sonaringtons hemlighet, är det förfarande enligt vilket Sonen undkommer personlighetsabsolutismens annars alltomfattande bojor.
7:5.5 (86.6) För länge, länge sedan utgav den Evige Sonen sig själv till var och en av kretsarna i den centrala skapelsen till upplysning och framåtskridande för alla invånare och pilgrimer i Havona, inklusive de uppstigande pilgrimerna från tiden. Under inget av dessa sju utgivanden verkade han som vare sig en uppstigande eller en havonabo. Han existerade som sig själv. Hans erfarenhet var unik; den skedde inte med eller som en människa eller annan pilgrim, men på något sätt associativt i överpersonlig bemärkelse.
7:5.6 (86.7) Han deltog inte heller i den vila som infaller mellan den inre havonakretsen och Paradisets stränder. Det är inte möjligt för honom, en absolut varelse, att avbryta personlighetsmedvetandet, för i honom centrerar den andliga gravitationens alla kraftlinjer. Och under tiderna för dessa utgivanden var den andliga luminositetens centrala Paradisfäste ofördunklat, och Sonens grepp om den universella andegravitationen var oförminskat.
7:5.7 (87.1) Den Evige Sonens utgivanden i Havona faller inte inom området för människans föreställningsvärld; de var transcendentala. Han utökade erfarenheten för hela Havona då och därefter, men vi vet inte om han utökade den förmodade erfarenhetsmässiga förmågan hos sitt existentiella väsen. Den saken torde höra till Paradissönernas utgivningsmysterium. Vi tror emellertid att vad den Evige Sonen än förvärvade under dessa utgivningsuppdrag har han sedan dess bibehållit; men vi vet inte vad det är.
7:5.8 (87.2) Vilka svårigheter vi än har att förstå utgivandet av Gudomens Andra Person förstår vi väl utgivandet i Havona av en Son till den Evige Sonen, som faktiskt passerade genom centraluniversumets kretsar och i själva verket delade de erfarenheter som utgör en uppstigandes förberedelse för uppnåelse av Gudomen. Detta var den ursprunglige Mikael, den förstfödde Skaparsonen, och han genomlevde livserfarenheterna för en uppstigande pilgrim från krets till krets och färdades personligen med dem ett skede av varje krets under Grandfandas dagar; Grandfanda var den förste av alla dödliga som uppnådde Havona.
7:5.9 (87.3) Vad annat denne ursprunglige Mikael än uppenbarade, gjorde han det transcendenta utgivandet av den Ursprunglige Moder-Sonen verkligt för varelserna i Havona. Så verkligt att varje från tiden kommande pilgrim som kämpar med äventyret att klara av Havonakretsarna, därefter för alltid blir uppmuntrad och styrkt av att med säkerhet veta att Guds Evige Son sju gånger avsade sig makten och härligheten i Paradiset för att ta del i erfarenheterna som är utmärkande för pilgrimerna från tiden och rymden på de sju kretsarna av progressiv uppnåelse i Havona.
7:5.10 (87.4) Den Evige Sonen är den föredömliga inspirationen för alla Guds Söner i deras utgivningsverksamhet överallt i tidens och rymdens universer. De jämställda Skaparsönerna och de associerade Administrativa Sönerna, såväl som andra ouppenbarade