Urantiaboken. Urantia Foundation
Читать онлайн книгу.
(192.3) 2. Plikt — moraluppfattningens verklighetsdomän inom det filosofiska området, förnuftets arena, uppfattandet av relativt rätt och fel. Detta är den juridiska formen av kosmisk urskillning.
16:6.8 (192.4) 3. Dyrkan — den andliga domänen av den religiösa erfarenhetens verklighet, den personliga upplevelsen av gudomlig gemenskap, erkännandet av andevärden, övertygelsen om evig överlevnad, upphöjelsen från ställningen som Guds tjänare till Guds söners glädje och frihet. Detta är den högsta insikten hos det kosmiska sinnet, den vördnadsfulla och andäktiga formen av kosmisk urskillning.
16:6.9 (192.5) Dessa vetenskapliga, moraliska och andliga insikter, dessa kosmiska responser, är en naturlig del av det kosmiska sinnet som berikar alla viljevarelser. Livserfarenheten underlåter aldrig att utveckla dessa tre former av kosmisk intuition; de är byggstenar i självmedvetandets reflekterande tänkande. Men det är sorgligt att notera att så få personer på Urantia finner nöje i att kultivera dessa kvaliteter av modigt och självständigt kosmiskt tänkande.
16:6.10 (192.6) I lokaluniversernas sinnesutgivingar bildar dessa det kosmiska sinnets tre insikter de förhandsantaganden som gör det möjligt för människan att fungera som en rationell och självmedveten personlighet inom områdena för vetenskap, filosofi och religion. Uttryckt på annat sätt sker uppfattandet av realiteten av dessa den Infinites tre manifestationer med hjälp av en kosmisk självuppenbarelseteknik. Materia-energi uppfattas med sinnenas matematiska logik; sinne-förnuftet vet intuitivt sin moraliska plikt; ande-tron (dyrkan) är religionen om den andliga erfarenhetens verklighet. Dessa tre grundfaktorer i det reflekterande tänkandet kan bli förenade och koordinerade i personlighetsutvecklingen, eller de kan bli oproportionerliga och så gott som orelaterade i sina respektive funktioner. Men när de blir förenade frambringar de en stark karaktär som består i en korrelation av en faktabaserad vetenskap, en moralisk filosofi och en genuin religiös erfarenhet. Det är dessa tre former av kosmisk intuition som ger objektiv validitet, realitet, åt människans erfarenhet av ting, betydelser och värden.
16:6.11 (192.7) Det är utbildningens syfte att utveckla och skärpa denna medfödda förmåga hos människans sinne; civilisationens uppgift att uttrycka dem; livserfarenhetens ändamål att förverkliga dem; religionens syfte att förädla dem och personlighetens att förena dem.
7. Moral, dygd och personlighet
16:7.1 (192.8) Intelligensen ensam kan inte förklara den moraliska naturen. Moral, dygd, hör medfött till människans personlighet. Moralisk intuition, att inse plikten, är en beståndsdel i sinnet som människan är begåvad med, och den är associerad med de andra omistligheterna i människans natur: vetenskaplig nyfikenhet och andlig insikt. Människans mentalitet långt överstiger hennes djurkusiners, men det är de moraliska och religiösa sidorna i hennes natur som speciellt särskiljer henne från djurvärlden.
16:7.2 (193.1) Den selektiva responsen hos ett djur är begränsad till beteendets motoriska nivå. Den förmodade insikten hos de högrestående djuren sker på en motorisk nivå och uppträder vanligen först efter erfarenhet av motoriska försök och misstag. Människan kan använda sig av vetenskaplig, moralisk och andlig insikt före allt utforskande och experimenterande.
16:7.3 (193.2) Endast en personlighet kan veta vad den gör innan den gör det; endast personligheter äger insikt som föregår erfarenheten. En personlighet kan se framför sig innan den hoppar och kan därför lära sig av att se framför sig såväl som av att hoppa. Ett icke-personligt djur lär sig vanligen endast av att hoppa.
16:7.4 (193.3) Som resultat av erfarenhet blir ett djur förmöget att undersöka de olika sätten att nå ett mål och att välja ett förfarande baserat på ackumulerad erfarenhet. Men en personlighet kan också undersöka målet självt och ta ställning till dess viktighet, dess värde. Intelligensen kan på egen hand urskilja de bästa sätten att uppnå ändamål utan urskillning, men en moralisk varelse äger en insikt som gör det möjligt för henne att skilja mellan såväl mål som medel. Och en moralisk varelse som väljer dygden är trots det intelligent. Hon vet vad hon gör, varför hon gör det, vart hon är på väg och hur hon skall komma dit.
16:7.5 (193.4) När människan underlåter att göra skillnad mellan målen för sin jordiska strävan finner hon sig fungera på djurens nivå i tillvaron. Hon har underlåtit att använda sig av de överlägsna fördelarna av materiellt skarpsinnighet, moralisk urskillning och andlig insikt som i hennes egenskap av en personlig varelse är en väsentlig del av hennes begåvning med kosmiskt sinne.
16:7.6 (193.5) Dygd är rättfärdighet — samklang med kosmos. Att benämna dygderna är inte att definiera dem; att leva enligt dem är att känna dem. Dygd är inte endast kunskap, inte heller vishet ännu, utan snarare en verklighet av progressiv erfarenhet i uppnåendet av stigande nivåer av kosmisk framgång. I den dödliga människans liv dag för dag förverkligas dygden genom att man konsekvent väljer gott hellre än ont, och en sådan förmåga att välja är bevis för att man äger en moralisk natur.
16:7.7 (193.6) Människans val mellan gott och ont influeras inte endast av styrkan i hennes moraliska natur, utan även av sådana inflytanden som okunnighet, omogenhet och villfarelse. Ett sinne för proportioner fordras också vid dygdens utövande, ty ont kan begås när det mindre väljs i stället för det större som följd av förvrängning eller förvillelse. Konsten att göra relativa bedömningar eller jämförande mätningar hör till utövandet av dygd inom det moraliska området.
16:7.8 (193.7) Människans moraliska natur skulle vara oförmögen utan konsten att mäta, utan den urskillning som ligger i hennes förmåga att granska betydelser. Likaså skulle moraliskt väljande vara fåfängt utan den kosmiska insikt som frambringar medvetandet om andliga värden. Sett ur intelligensens synpunkt stiger människan upp till den moraliska nivån därför att hon är begåvad med personlighet.
16:7.9 (193.8) Moralitet kan aldrig befrämjas med lag eller med våld. Det är en personlig och frivillig sak, och den måste spridas av smittan från kontakten mellan moraliskt doftande personer och dem som är moraliskt mindre mottagliga men som också i någon mån önskar göra Faderns vilja.
16:7.10 (193.9) Moraliska handlingar är sådana mänskliga utföranden som kännetecknas av högsta intelligens, styrda av selektiv urskillning vid valet av högre ändamål, liksom vid valet av moraliska medel att uppnå dessa mål. Sådant beteende är dygdigt. Högsta dygd är därför att helhjärtat välja att göra den himmelske Faderns vilja.
8. Urantiapersonlighet
16:8.1 (194.1) Den Universelle Fadern skänker personlighet till talrika klasser av varelser som fungerar på olika nivåer av universumaktualhet. Människovarelserna på Urantia är begåvade med personlighet av den finita-dödliga typen som fungerar på nivån för Guds uppstigande söner.
16:8.2 (194.2) Fastän vi knappast kan åta oss att definiera personlighet kan vi försöka redogöra för vår förståelse av de kända faktorer som behövs för att forma den helhet av materiella, mentala och andliga energier vilkas ömsesidiga förening bildar den mekanism vari, varpå och varmed den Universelle Fadern får den av honom utgivna personligheten att fungera.
16:8.3 (194.3) Personlighet är en unik gåva av ursprunglig natur vars existens är oberoende av och föregår utgivningen av Tankeriktaren. Icke desto mindre ökar Riktarens närvaro personlighetens kvalitativa manifestation. Tankeriktarna är, när de träder fram från Fadern, identiska till naturen, men personligheten är olikartad, ursprunglig och enastående; och manifestationen av personligheten betingas och bestäms ytterligare av beskaffenheten och kvaliteten hos de associerade energierna av materiell, sinnesmässig och andlig natur som bildar bärarorganismen för personlighetsmanifestationen.
16:8.4 (194.4) Personligheter kan vara likartade men de är aldrig en och densamma. Personer av en given serie, typ, klass eller modell kan likna varandra, och gör det, men de är aldrig identiska. Personligheten är det särdrag hos en individ som